måndag 30 november 2009

Hur blir man av med halsont?

Nu börjar det bli tråkigt. Alldeles för många mornar har jag vaknat med lite irriterande ont i halsen. Min vanliga och enda åtgärd är egentligen att dricka en massa te och det funkar ganska bra. Men det vill inte sluta. Jag känner mig egentligen bra i kroppen, men varför kan inte halsen vara bra då också? Det är framförallt några timmar på förmiddagen, sen lugnar det ner sig.

Och den stora frågan är kanske, kan jag träna lite på em/kväll när jag inte känner något? Eller borde jag helt hoppa över träningen tills dess att halsen är helt bra dygnet runt?

Jag kanske borde äta glass, det är väl skönt för halsen, och gott!

Söndagsträning med Sara

Efter lördagens träning med polarn var jag inte helt bra i halsen idag. Det var mest som en tjock klump som hade parkerat på nåt olämpligt ställe. Dagens planerade längre pass fick därför skjutas upp. Istället följde jag med Sara på en liten söndagsrunda i mörker och duggregn. Inte min grej direkt, men det gick ganska bra ändå. Med nya kläder på kroppen var jag ganska nyfiken på hur kläderna skulle lyckas stå emot regnet. Nu var det ju bara duggregn och ingen lång runda, så jag får återkomma med utvärderingen efter lite tuffare utmaningar för kläderna, om jag själv nu vill vara med om det.

söndag 29 november 2009

Lördagsträning med polarn

Igår blev det trots allt ett träningspass med polarn. Vi körde inte träningsläger i helgen, mest för att jag har varit lite krasslig i veckan, men ett lördagspass i lagom fart skulle vi ändå försöka oss på.

Klockan 3 kom polarn in till stan. Sara var på annan träning och jag var nästan ombytt och klar. Planen var att köra en av polarns gamla rundor från förr när han bodde i stan. Vi gav oss iväg utmed Nissan. Jag kände igen mig till en början, men efter några kilometer vek vi av från en av mina vanliga rundor. Det blev en blandning av stig och grusväg och asfalt innan vi kom ut på en väg där jag kände igen mig lite mer. Det började skymma och vi insåg att passet skulle bli över timmen innan vi var hemma igen. Men det gjorde egentligen inget. Vi hamnade på 67 minuter och gissningsvis ca 14 km, inte mindre i alla fall, hoppas jag.

Det var längesen jag sprang utomhus kändes det som. Jag testade lite nya kläder från Craft som verkade funka bra, i stora drag i alla fall. Men de behöver testas lite mer i olika väder för att riktigt bilda sig en uppfattningen om kläderna. Även om jag tidigare på morgonen känt av halsen lite, som gjorde att jag drack två koppar te innan träningen, så gick det ganska bra och springa. Benen kändes okej, det flöt på bra. Farten var inte så hög vilket gjorde att det inte var så jobbigt av den anledningen och visst skulle vi utan problem kunnat sprungit längre i den farten.

Efter träningen blev det lite banan och glögg och Sara kom också hem. Polarn passade på att smygläsa Runners world. Vi käkade tillsammans och visst blev det en hel del löparsnack. Angående mitt kommande mål Boston Marathon så pratade vi både om långpass och tröskelpass. Inga jättedetaljer diskuterades utan mer om vad tröskelpass egentligen är och vad det är bra för. Men egentligen kom vi hela tiden tillbaka till att alla möjliga detaljerna i de olika träningspassen faktiskt inte behöver spela så stor roll. Det viktigaste är inte detaljerna i träningspassen, det viktigaste är att jag kommer iväg och kör träningspassen. Det låter ganska sant så det får avsluta detta blogginlägg.

fredag 27 november 2009

Springa till bussen

Idag skulle jag åka buss, igen. Jag åker nog ganska mycket tåg och buss och jag brukar tajma det hela ganska bra. Jag brukar gå i mitt vanliga raska tempo och komma fram 2-3 minuter innan tåget eller bussen ska gå, i ganska god tid alltså. Idag var det värre. Jag insåg redan från början att det skulle bli ganska tajt, så jag började springa redan från ytterdörren. Och visst blev det tajt, nästan för tajt. Jag hade tur på det sättet att jag visste att jag skulle möta bussen i dess färdriktning. Det är ganska öppet fram till hållplatsen och jag kan genom parken se hur den kommer fram till hållplatsen och jag hoppas att där är någon mer som ska med så att bussen stannar. Det är det, bussen stannar, men hinner stänga dörren och börjar köra innan jag är framme vid hållplatsen. Men det är ju inte första gången det händer, så det är ju bara att hoppa ut lite lätt i vägen och vifta med armarna hej vilt. Bussen stannar och jag hoppar på. Allt frid och fröjd.

Men, jag var helt slut när jag satte mig ner på bussen. Det kändes i halsen som om det var svinkallt ute, trots att det inte var det. Jag flåsade ordentligt ganska länge och jag undrar varför. Hallå, är inte jag långdistansare med en viss mängd kondition även när jag inte är jättebra tränad? Okej, jag hade en väska och en kasse att släpa på, men det borde inte göra sån skillnad. Varför blir man helt slut efter en språngmarsch till bussen när man kan köra både intervaller och långpass utan att få upp samma hemska flås?

Jag är inte ensam...

... om att tycka att det kan vara för dåligt väder för att träna utomhus. För ett par veckor sedan sa till och med polarn att det hände att han tyckte att det var så dåligt att väder att han ställde sig en stund på löpbandet och det var riktigt skönt. Och han som brukar gilla det här med lite dåligt väder!

Och igår på det som nuförtiden kallas posten såg jag pingisliran Jörgen Persson. Han snackade med de som jobbar där och beklagade sig om att han tänkte sticka ut och springa en sväng men tyckte det var för dåligt väder. Oj vad skönt det var att höra en "riktig" idrottsman som kan klaga på vädret och kanske till och med hoppa över ett träningspass pga vädret!

Jag är alltså inte ensam om att tycka att det finns så dåligt väder att man hoppar över träningen, eller ska vi kalla det att jag flyttar fram träningen istället? Det låter kanske bättre.

torsdag 26 november 2009

Träningsläger blir komigångträning

Helgens planerade träningsläger är inte inställt, det är bara framflyttat. Med tanke på min lilla men ändå befintliga förkylning eller var det nu har varit så känner jag inte för att dra igång med 2 pass om dagen så där bara pang på. Nu blir det istället en helg där jag förhoppningsvis kan göra något aktivt löprelaterat varje dag, även om det inte blir så hårda pass.

Målet för veckan får naturligtvis redigeras och nu känns det mer relevant att hoppas på att jag kan göra något fredag, lördag och söndag. Om allt går bra kanske jag till och med kan fortsätta med långpass på söndagar, det hade varit bra tror jag.

tisdag 24 november 2009

Bättre men inte bra

Jag mår bättre idag, ganska bra senare delen av dagen faktiskt, men inte så bra så att jag kan träna. Jag känner mig inte så öm i kroppen längre men halsen känns lite tjock.

Helgen närmar sig och det känns ganska viktigt att jag faktiskt blir frisk och kan träna i helgen när löparpolarn kommer hit. Blir ju lite tråkigt om han får träna själv och vi för övrigt "bara" kan prata träning.

Nu blir det en kopp te, igen!

måndag 23 november 2009

Sviter från gårdagen?

Idag är det måndag. Om man har varit duktig på söndagen och sprungit långpass är det helt okej att vara lite trött på måndagen och vila från träningen. Nu var jag inte jätteduktig igår, men jag tvingas ändå vila från träningen, minst idag. Efter träningen igår hade jag huvudvärk vilket jag inte har speciellt ofta. Idag är det helt borta, men dessvärre har jag ont i halsen och känner mig lite allmänt hängig. Ingen träning för mig alltså!

Jag har funderat lite på träningen framöver och jag tror vi ska göra det till helgen också när vi har planerat in en träningshelg (så jag måste bli frisk). Det finns många olika typer av träningspass, speciellt för mig som är van vid att sticka ut och springa en sväng. Det jag framförallt tänker på är långpassen, ska man springa maran så måste man träna långpass. Jag har då tänkt att ungefär en tredjedel av långpasset kanske ska gå i tänkt marafart, för att vänja kroppen. T ex skulle man kunna dela upp det så här i ett långpass på 25 km. 1-12 km i långpassfart, 13-20 km i tänkt marafart och sen 21-25km i långpassfart igen. Vad tror ni om det?

söndag 22 november 2009

Slutet på en dålig träningsvecka

Veckan har inte varit så bra träningsmässigt som den skulle. Målet var 50 km och det har gått rakt åt skogen. Visst har jag haft någon eller några dagar som har försvunnit pga resor och jobb, men inte så att det inte var möjligt att få till sina 50 km.

Idag söndag var det dags för långpass igen. Tanken var 20 km som förra veckan, men även det gick åt pipan. Jag hade lite huvudvärk men körde igång ändå. Det var väl inte den perfekta dagen eller passet, men några kilometer rullade på i alla fall. Jag satsade mot 15 km i lugn fart. Efter en mil ökade jag farten till en fart som motsvarar 3 timmar på maran. Sista 2-3 kilometer blev snarare en fartlek för att överhuvudtaget ha motivation att köra fram till 15 km.

Nästa vecka måste jag ändå fortsätta satsa framåt och målet är 60 km. Det är ingen omöjlighet och nästa helg har vi en träningshelg inplanerad så då borde jag samla på mig lite kilometrar.

torsdag 19 november 2009

Ännu ett något för tungt löppass

Veckans första löppass var gårdagens 8 km på löpband. Det roliga är att det kändes helt okej att det var dags för träning igen, nästan så att det kändes längesen. bara för att jag hade vilodag i måndags. Det låter positivt tycker jag. Att det inte kändes speciellt lätt att springa 8 km, trots att jag sprungit 20 två dagar innan var lite tråkigare. Jag hoppades att "bara" 8 skulle kännas enkelt, men nja, det gjorde det inte. Jag har nu sprungit 5 löppass på 8 dagar och jag tycker nog att det är dags att jag börjar hitta tillbaka till löpningen. Hallå, jag ska ju vara lättränad! Det trodde jag i alla fall.

måndag 16 november 2009

Tung vilodag

Idga har det varit en välbehövlig vilodag. Ibland när man inte tränar känner man att man borde, men indag är ingen sån dag. Jag är lite trött och kroppen och ganska trött i benen. Gårdagens långpass satte sina spår. Det är väl egentligen inte ett bevis på att det var ett jättebra eller tufft långpass, men för min del just nu var det så.

Inatt hade jag svårt att slappna av och somna, benen värkte lite och var allmänt besvärliga. Men, men, träningen var säkert bra och gav nåt. Nu har jag 6 dagar på mig och springa veckans 50 km.

söndag 15 november 2009

20 km långpass - jag vann

Idag stod 20 km långpass på programmet. Kanske inte för att jag ville det utan för att jag tidigare i veckan bara fått ihop 20 km och målet för veckan var 40 km.

Även om jag precis börjat om igen med träningen och bara gjort tre pass tidigare under senhösten så kände jag aldrig att det skulle vara omöjligt att springa 20 km idag. Så det vara bara att ställa sig på bandet framför tv'n och köra igång. När man vet att man ska springa långt får man ett helt annat fokus, man tänker inte på nästa kilometer eller nästa minut, som kanske mer är fallet om man ska springa 5 kilometer.

En annan grej är ju att inte behöva blicka mot målet utan att dela upp det i olika etapper. Jag planerade in drickapaus var 15:e minut första milen och sen var 10-12: minut sista milen. Långpasset till ära hade jag också olika hjälpmedel:
  • Boston i tankarna
  • Biggest loser på tv
  • Nåt cirkelträningspass med Sara och skrikande ledare i rummet jämte
Sara kom efter sitt pass ut och kollade läget och bara det gör att man inte bara tänker på hur långt det är kvar, hur jobbigt det är och hur ont det gör. Fast egentligen var det ingen större fara på taket, men jag måste erkänna att jag var ganska trött i slutet och det började kännas lite i benen. Att jag blir trött är en sak, men jag gillar inte när någon kroppsdel börjar göra sig påmind. Okej, det var väl ingen stor smärta, men man känner ju att man borde stretcha mer, men hur ska man orka det efter ett träningspass? Man skulle ha sin egen massör som kunde dra i kroppen efteråt så att man själv slapp göra det. Men det är man väl för dålig för!

Snittet på passet hamnade runt 4,45min/km och det tycker jag är helt okej för att vara första långpasset, om nu 20 km räknas som långpass. Egentligen behöver väl inte långpassen gå fortare än så heller så det känns ju skönt att veta. Men längre kan de ju bli.

Nästa vecka är målet 50 km, men jag hoppas att jag inte behöver springa halva veckodosen på söndag eftermiddag.

fredag 13 november 2009

8 nya jobbiga km

Idag fick jag till 8 nya km på bandet. Det låter kanske inte så mycket men jag har ju faktiskt ökat sträckan varje pass denna veckan. Med dagens pass är jag uppe i 20 km och med veckomålet på 40 km och två dagar kvar måste jag fortsätta att öka sträcka om jag ska nå målet. Det ska nog gå, för om jag inte klarar mitt veckomål första veckan, hur ska det då gå sen?

Jag har sprungit veckans pass på löpbandet i mina nya Adidas Adizero LT. De är som många andra tunna skor ganska sköna att ha på sig, men kanske inte passar perfekt när man inte springer. När jag sen springer så tycker jag att de är ganska okej ändå. Men idag hände nåt efter 2-3 km. Helt plötsligt kändes det som det var något stort under ena stortån, jättekonstigt. Jag har varit med om liknande tidigare med inget syns eller märks när man sen kollar dojjan. Hur som helst sprang jag bara vidare och allteftersom försvann det mer och mer och efter 5-6 km tror jag att det var borta igen. Någon som har varit med om något liknande?

torsdag 12 november 2009

Konsultation med PT

Nu rör det på sig måste jag säga. Och det är inte bara den vanliga löpträningen som så sakteliga börjar komma igång. Idag var jag också på konsultation med en potentiell PT. Konsultation innebär att man sitter och tjatar en timme för att kolla om man vill satsa sina slantar på en personlig tränare. Det är en bra fråga, för en PT ett lagom / normalt antal timmar kan lätt kosta lika mycket som årskortet på gymmet! Men, om det klart och tydligt faktiskt hjälper mig att nå målet, så kan det vara värt det!

Vinterkläder att springa i

Jag gillar vinter och skidåkning, men att springa utomhus är inte riktigt min grej. Däremot fixar jag tristessen på löpband med lite träning. Men, jag måste ju ändå springa lite utomhus under vinterhalvåret och då är frågan vad jag ska springa i för kläder.

Eftersom jag länge sprungit med Asics på fötterna så har det blivit att jag haft Asics kläder också. Men nu tittar jag lite efter vad det finns för alternativ. Jag vill att det ska vara bra, naturligtvis, och det får gärna vara någon form av windstopper i dem eftersom jag fryser så jäkla lätt. Jag har tittat lite på Gore och kan kanske tänka mig att testa det, men jag har också tittat på Salomon och Craft finns ju alltid.

Har ni någon bra info om dessa märken är bra, eller har ni bra erfarenheter av andra märken?

onsdag 11 november 2009

2 första träningspassen

Träningen har så sakteliga börjat. Eftersom jag inte tränat ett enda pass på mer än en månad så får det bli en mjukstart, inte bara för att jag vill det, utan också för att jag inte är speciellt bra tränad, just nu. Men jag brukar vara ganska lättränad, så jag räknar med att vara i okej form i slutet av veckan. ;-)

Som jag sagt tidigare är jag ingen fantast av att springa ute i kylan och jag tycker det är ganska okej att springa på löpband. Så igår blev det 5 km på löpband och idag blev det 7 km på löpband. Igår kändes det jättejobbigt och jag måste erkänna att jag gick lite emellanåt. Idag gick det lite lättare och fortare samtidigt som jag också sprang lite längre. Jag är på gång! Målet denna veckan är att komma upp i 40 km och nästa vecka tror jag målet blir 50 km. Jag ska försöka smyga in ett morgonpass också för att känna lite på det. Efter dessa 2 första veckorna ska jag försöka strukturera upp min träning lite mer, men till en början måste jag få upp lite kondis.

Jag tog faktiskt ett annat stort steg på gymmet också. Jag bokade in mig själv på en timmes konsultation, som de så fint kallar det, imorgon. Jag ska väl mest berätta för någon om mina planer och försöka lista ut om de kommer kunna hjälpa mig eller inte. Det blir kul, tror jag.

tisdag 10 november 2009

Kick off för Boston Marathon

Nu har jag kommit hem till Halmstad och jag ser med egna ögon posten som har skickats till mig från Boston Marathon. Det är alltså på riktigt, jag är anmäld och antagen till Boston Marathon. Inte illa om jag får säga det själv!

Första brevet från Boston!

Men jag vill ju inte "bara" springa i Boston, jag vill ju gärna prestera ett bra resultat också. Och det är här det uppstår en mängd intressanta frågor som egentligen grundar sig på:

Vad är ett bra resultat och hur ska jag lyckas uppnå det?

Jag har gjort runt 3 timmar vid tre tillfällen, med pers på 2.57 i ganska bra löparväder även om det var lite väl kallt för min smak den gången. Så under 3 timmar och gärna pers är väl en bra målsättning. Sen finns de som tycker att jag kanske kan göra ner mot 2.50 också. Det låter smickrande och kul hade det varit, men 7-10 minuter hit eller dit är ganska mycket. Och jag har knappt 6 månader på mig.

Det finns lite olika nyckelområden som blir viktiga för att jag ska klara av mitt mål och de områdena tänkte jag gå in lite mer på.

Det kommer krävas en hel del träning och det är jag faktiskt ganska beredd på just nu. Ibland tycker man ju att man inte har tid som det heter (och även jag brukar skylla på det). Men just nu så har jag faktiskt tid till att träna, så det kan jag inte skylla på just nu. Nu har jag inte tränat alls den senaste månaden så jag börjar nästan på noll. Men ganska snabbt måste jag komma upp i en bra mängd löppass och där måste också långpass ingå. Långpass är inte alltid det roligaste men jag ska nog kunna klara det. Vi har också intervallpass som vi inte får glömma. Intervaller kan säkert också vara bra att ha, även till ett marathonlopp. Det ska ju i princip gå i 4 min/km i 42 km så att vänja kroppen vid dessa hastigheter med hjälp av intervaller kan säkert vara bra. Jag funderar också på vad morgonjoggar kan göra. Jag hörde någongång en marathonlöpare som med 3 lugna morgonpass på 5-6 km i veckan blev klart snabbare på maran. Kanske kan det vara ett sätt att dryga ut veckomängden. Jag ska ta hjälp av löparpolaren när det gäller träningen, det kan behövas.

Jag tänkte också kika lite på Szalkais träningsprogram. Jag har tittat på dem tidigare, men aldrig följt dem. Är det någon som har gjort det och har några värdefulla kommentarer?

Det är höst och på väg att bli vinter vilket inte är min bästa årstid när det gäller att träna duktigt utomhus. Men jag sprang faktiskt det mesta av mina träningspass inför mitt pers på 2.57 inomhus på löpband i Åre och nu i Halmstad har jag nära till gymmet, Form Friskvård, med bra löpband. Så jag kommer att köra en hel del på löpband. Kanske inte perfekt, men bättre det än att det inte blir av alls.

Jag funderar också på hur jag behöver träna styrka i vinter för detta. Jag skulle gärna gå upp några kilo, speciellt om det kunde vara i muskler, men att gå upp i vikt är inte det lättaste. Kanske ska jag igen satsa på en personlig tränare för att komma igång. Visst kan benen bli starkare men det finns fler ställen på kroppen som behöver lite styrka även för en långskubbare.

En annan stor del av det hela är motivationen. Motivationen och därmed antal bra träningspass kan variera mycket och det utrymmet kommer kanske inte riktigt att finnas. Jag vet att det kommer att bli svårt att köra på hela halvåret utan dipp, men jag ska försöka köra på så gott det går. När det gäller motivation tänkte jag ta Sara till hjälp. Och att vi kanske hamnar på samma gym i vinter kommer säkert också hjälpa till. En annan motivationshöjare som inte ska förkastas är att trivas bra med som utrustning och detta kan innebära att man "måste" shoppa skor och träningskläder. Det är naturligtvis inte gratis, men om det kan hjälpa mig till ett bra resultat i Boston är det värt det. Jag måste erkänna att jag faktiskt redan började min motivationsshoppning redan i Bangkok när jag helt oväntat slog till med ett par Adidas Adizero LT.
Adidas Adizero LT

En annan kanske oväntad del i det hela är för mig maten. Jag råkar ha en grym förbränning så skulle nog knappt gå upp i vikt om jag låg i sängen och käkade chips hela dagarna. Det snackas mycket om olika sorters mat, som kolhydrater, protein och fett och sånt där. Det är säkert bra men för min del är det viktigaste att jag får i mig tillräckligt med mat och det är inte det lättaste. Mellanmål låter så bra men det ska ju bli av också. Samtidigt så vet jag att vid de tillfällen jag ar tränat bra så blir jag mer hungrig och då har det också varit lite lättare att faktiskt få i sig mer mat.

Jag ska försöka surfa runt lite mer och kolla på fler träningsbloggar och löparbloggar och på så vis öka motivationen. Så bloggen kommer också att bli en del i min satsning, häng med!!

söndag 8 november 2009

Tillbaka i Sverige

Jaha, så var Thailandsresan slut, för den här gången. Det är jäkligt kallt i Sverige, det skiljer kanske 25-30 grader.

Så nu ska det börjas tränas inför Boston Marathon den 19 april 2010. Jag har många idéer och tankar om hur det ska gå till, hur jag ska planera, motivera mig själv, osv. Jag ska få ner detta lite konkret och berätta det här. För sen ska även bloggen vara ett utav många hjälpmedel för att jag ska kunna göra ett bra resultat i Boston.

Fortsättning följer i veckan.

söndag 1 november 2009

Startbevis Boston Marathon

Startbeviset till Boston Marathon i april har kommit. Kul!

Även om det är lång tid kvar till loppet går i april nästa år så känns det roligare att få det redan nu och inte som på Stockholm Marathon eller Gbg Varvet där det kommer några veckor innan loppet.

Om en vecka är jag hemma igen och ska försöka börja träna igen.