Ända sen den 16 mars har jag haft lite problem med en fot. Det var i slutet på ett utav långpassen i Portugal som jag märkte att det började gnaga lite in i foten på ovansidan av foten, bakom ena stortån om ni förstår var jag menar. Det går lite uppåt där i en knöl där stortån sitter fast. Där började det gnaga. Det gick inte hål så att det började blöda, snarare bara som ett litet skavsår. Men det gör ganska ont, det känns som att det onda inte sitter i skavsåret (som inte finns längre) utan mer innanför i foten.
Sen det hände har jag haft svårt att ha vissa skor på mig och samma sak gäller när jag ska träna, vissa skor fungerar bättre än andra. Och jag har använt Compeed en hel del. Även om det inte är någon blåsa eller liknande så har Compeeden gjorde det lättare för sockarna att glida på Compeeden och alltså inte trycka på foten lika mycket. Men det ha nu gått 3 veckor sen det hände och det är mindre än 2 veckor kvar till Boston Marathon. Frågan är, kommer det gå över av sig själv och i så fall, hur lång tid ska det behöva ta? Eller vad kan jag göra för att få det att bli bra fortare. Någon som haft liknande problem och kan ge mig tips?
Det jag också undrar lite om det var skornas fel när det hände. Eller var det sockarna? Det var bra väder när vi sprang så jag kan inte skylla på att regnet gjorde att skor och sockar blev annorlunda i regn. Eller kan jag ha fått ett veck på sockarna just där just då? Vad gäller skorna så hade jag sprungit med dessa skor i 10 dagar och 20 mil i distanser mellan 5 km och 50 km utan att känna något som helst i fötterna, så jag kan inte skylla på skorna.
Hjälp min fot med era tips!
.JPG)
Det var jag, Gunder och Arne. . .
1 dag sedan
Jasså, det var det som låg bakom "känningar vs. skada"-inlägget. Tyvärr, inga tips om just det du beskriver, mer än att uppsöka specialist. Det finns en osteopat i Stockholm som sägs göra underverk med fötter mm. Aron Larsson 070-7683474. praktik på Rådmansgatan.
SvaraRaderaanneliten: Nja, du har delvis rätt. Det var en utav många "känningar". Just då var jag nog lika mycket orolig för känningar på utsidan av ett knä, men det har försvunnit. Ha, är det sånt osteopater gör? Jag känner en osteopat men inte riktigt fattat vad hon gör (mer än att hon springer ifrån mig!) Tack för tipset!
SvaraRaderaSåg du inte mina "liktorns-uppbyggnads-liknande" konstruktioner över senan på fotryggen, som jag fick ajaj i under Portugalveckorna? Svårt att förklara, eller nä, men försök att hitta nåt mjukt (lite skumgummi, tillklippt compeed, liten bit av nåt mjukt) och så tejpar du en liten "kant" på vardera sida av det ställe som du har ont på, så att du liksom får upphöjning runt hela det stället. Krävs ju bra teknik och metodik, och bra material för denna lilla smärtavlastningskonstruktion, men du kan nog komma på nåt om det verkligen behövs. Du har tre veckor på dig att träna med det också, om det skulle va så... Vit kirurgisk tejp från Apoteket, och nåt mjukt att "bygga" med, rekommenderas. Och använd så lite "material" som möjligt för att undvika knöligheter och riktig skavsårsrisk. För mig räckte nån vecka med specialkonstruktion för att den onda punkten skulle få återhämta sig från nötningarna och nu är det onda helt borta, även när jag springer utan "uppbyggnad". Kör hårt!
SvaraRaderaKommentar till Fridas förslag - det finns liktornsringar att köpa färdiga. I olika storlekar till och med. Apoteket har. Har använt på min dotters ryggkotor (gymnast dom fick ont av fristående-övningar på hårt golv).
SvaraRaderaFrida & anneliten: Just nu testar jag faktiskt dessa skumgummiringar. Än så länge funkar det okej, mycket bättre än inget och kanske lite bättre än compeed. Men jag har inte sprungit med det än, men jag hoppas det ska funka tillräckligt bra.
SvaraRaderaNågra reflektioner kring flera av dina bloggningar. Jag är en ekorre och samlar. Hupp.
SvaraRaderaNär det gäller Heartbreak Hill så undrar jag om du inte har för stort undrande över det lilla guppet. Vad är det jämfört med att ta en runda upp på Hallandsåsen och sedan hem igen? Det kallar jag backe. När det gäller Heartbreak Hill så är det enda du behöver tänka på är att lyfta fötterna lite högre så du inte snubblar till på den lilla landhöjningen.
Och så har du träffat och tränat med Ståhl - jösses, han är ju en ikon om något. Hur många svenskar har världsrekord på maran i åldersklasser? Förutom Ståhl så är det Erik Östbye. Fräckt.
Kör hårt i Boston, och glöm inte att lyfta på steget en smula när du kliver över vägguppet som markerar hjärtkrossaren.
badgear: ha, ha, så det är så litet det där lilla guppet. då ska jag lätt kliva över det, med höger eller vänster fot. Visst är Ståhl en legend som fortfarande springer fort och han är en skön kille också!
SvaraRadera