Känning, smärta eller skada?

Att träna i olika former och däribland springa, är inte alltid en dans på rosor. Jag vill egentligen inte säga att det gör ont att bli bra, men visst känns det lite i kroppen ibland. Det kan naturligtvis vara vanlig hederlig träningsvärk, men det kan också vara något annat.

Jag tänkte lite på det under gårdagens långpass och det slog mig att det faktiskt har varit lite så den sista tiden. Vad då? Jo, att jag någon stund under träningens gång har känt någonting någonstans i kroppen, men det går ofta över under träningspassets gång och kommer inte tillbaka. Ibland kan det vara lite mer, antingen kännas lite mer eller kännas under en längre tid och kanske till och med efter träningspasset. Men vad är det och hur reagerar jag på det? Är det bara en känning, en smärta eller kanske till och med en skada? Var går gränsen?

Jag har genom åren inte haft något som jag kallar en större skada, tror jag. Jag har inte behövt göra något mer än att vila några dagar, max en vecka, sen har jag kunnat köra på som jag vill igen. Men ibland har jag under en träning känt någonting någonstans men det har försvunnit innan träningspasset är slut. Men ibland, på senare tid lite oftare, har någon känning någonstans, eller vi kan kalla det smärta, fortsatt även efter träningspasset. Vid något tillfälle har kanske samma känsla kommit i nästa träningspass eller i ett träningspass inom en vecka. Frågan är vad detta innebär. Är det inget att bry sig om, lite tillfälliga känningar eller smärtor får man räkna med? Eller är det kroppens signal på att den är lite överansträngd och om jag inte skärper mig i form av lugnar ner mig eller kanske stretchar bättre, kan det bli värre?

När jag var nere på träningslägret i Portugal frågade de på någon föreläsning hur många som varit skadade någon gång, på grund av sin träning. Jag tror mer än hälften räckte upp handen. Men var går gränsen? När har man lite ont och när är man skadad? Och vad händer om man blir skadad? Tyvärr tror jag att många av oss vilar och sen kör på i samma stil som innan vi blev skadade. Rimligtvis borde vi ändra på något så att vi inte blir skadade igen, men gör vi det? En sak som jag ofta hör är att vi ska lyssna på de som är duktiga och inte blir skadade, men hur är det med det? En del av oss kanske har förebilder eller tränare som vi får träningsprogram, tips och råd från, men är det så lyckat om de vi lyssnar på har en tendens att bli skadade? Eller är skadorna bara otur? Kanske ibland, kanske inte, jag vet inte.