En vecka till startskottet

Om en vecka går startskotet i årets Stockholm Marathon och för många är det kanske årets stora mål. Springer man en mara i Sverige om året kanske det är just den i Stockholm. Inför den utmaningen finns som vanligt många frågor, som t ex vad ska man äta innan, hur mycket vågar man dricka, vad blir det för väder, har jag tränat tillräckligt, osv. Men kanske den vanligaste frågan man både får och ställer sig själv är; vad har jag för målsättning? Och det är ingen lätt fråga, speciellt inte om man springer en mara för första gången. Och även för de som har sprungit distansen tidigare kan det vara en svår fråga. Att gissa sin tid på en mara är inte som att gissa sin tid på en mil eller en halvmara där man ofta har lite koll på ungefär var man ligger. Marathondistansen är så lång att den inte springs på träning och mycket kan hända under loppets gång.

Hur som helst så har jag faktiskt en målsättning. Min målsättning är inte bara baserad på min tid utan nästan mer på min placering. Under några år startade jag i den startgrupp som tidigare kallades Röd men som numera kallas B. I denna startgrupp står killar med startnummer mellan 100 och 400, vilket betyder att man måste placerat sig mellan 100 och 400 året innan. Men nu har jag ramlat ur denna startgrupp och målet är alltså att springa tillbaka in i denna B gruppen. Tittar jag i de senaste årens resultatlista ser det ut som att en tid på ca 3.05 – 3.10 brukar vara en ungefärlig gräns för placering 400 och alltså en plats i startgrupp B året efter. Och jag måste säga att det är otroligt skönt att stå så pass långt fram i ett startled utan trängsel där man kan jogga lite fram och tillbaka minutrarna innan start. Och kommer man iväg sist från startgruppen gör det inget, man är ändå förhållandevis långt fram.

Ett startnummer jag haft som jag gärna har igen

Vilken taktik jag ska ha för att göra en tid som krävs för att komma bland de 400 får jag återkomma till. Men det kan gå, eller det ska gå, men jag vet inte hur. Men jag har en vecka på mig