Galgberget igen

Ikväll när det var måndag tog jag mig upp till gamla kära Galgberget. Jag gissar att det är en ganska klassisk mark att motionera där under vår och höst. Det var inte så mycket folk idag, men det kan ju också betyda att vi alla springer ungefär lika fort och åt samma håll.

Men det var ingen skön resa ikväll. Det kändes att det var höst och inte ens Bruce i lurarna kunde lura mig till att känna någon positiv wowkänsla idag. Kanske ska jag tänka som många andra - att göra det spelar större roll än hur fort det går. Samtidigt vet jag väl egentligen om att jag inte skulle vara lika nöjd med att bara ta mig runt de motionslopp jag ibland är med i.

Jag får nog ta löpbandet till hjälp. Det har funkat förr och det är värt att testa igen.